Yersinia — Artonde kapitlet: Fortsätta Bränna Ner songtekst en vertaling

De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Artonde kapitlet: Fortsätta Bränna Ner" van Yersinia.

Songteksten

Den största tragedin
— den mest grava olyckan
— är att människan fortfarande söker finna ordning, rättvisa och lag
Där det icke finnas
Därigenom ödslas blott ej bara tid
Utan vi mödar oss fram som ovänner;
Förlorar oss i strider om detaljer i en teori vars själva passform sakna maka
(Dess dimensioner, likt en ritning för en dansare.)
Desperat håller vi oss fast
För utan dessa luntor och visa mäns akademiska bokstavsbarn
Tvingas vi hänge oss åt den faktiska malströmmen och den oro det skulle innebära
Oro och hopplöshet
Ty att annat än nycker styr vår färd är just vad hopps hullingar krokar sig vid
Med all styrka pekar vi på den minimala djurpark vi byggt upp som bevis
Men låt oss se
Mina slantar ligger fortfarande på att fördämningarna brister inom ett… två… tre
Ramarna böjs för insikten
Ur sprickorna väller rädsla
Storögt ser vi de envisa i perspektiv
Fastnar mellan hånskratt och apati
I skuggan av rötterna skymtar ögon, mellan fallen bark
Mörkret mellan stjärnorna pressar dig, ett viktat näts fall
Meningarna smälter samman, uppgivet rinner de av
Vem är världen värd, likgiltig och kal?
Vad finns annat att göra än att återgå till det lilla:
Att byta ut observatoriet mot ett mikroskop och återvända till vårt skådespels
dockskåp
För när det inte finns något kvar att bränna ner måste du sätta dig själv i
brand

Songtekstvertaling

De grootste tragedie
- het meest ernstige ongeval
- is die man nog steeds op zoek naar orde, gerechtigheid en recht
Waar er geen
Dit verspilt niet alleen tijd
Maar we vechten als vijanden.;
Verliest ons in gevechten over details van een theorie waarvan de werkelijke pasvorm Miss echtgenoot
(Zijn afmetingen, als een tekening voor een danser.)
Wanhopig blijven we hangen.
Want zonder deze tomes en toon mannen academische brief kinderen
Moeten we ons overgeven aan de werkelijke maalstroom en de zorgen die het met zich mee zou brengen?
Angst en hopeloosheid
Want dat andere dan grillen beheerst onze reis is precies wat de spreeuwen van hoop zich op
Met alle kracht wijzen we naar de minimale Dierentuin die we hebben opgebouwd als bewijs.
Maar eens kijken.
Mijn centen zijn nog steeds op de dampen gebarsten binnen een två twee tre drie
De frames zijn gebogen voor de realisatie
Uit de scheuren, angst giet
Grote ogen zien we het koppige in perspectief
Vast tussen spot en apathie
In de schaduw van de wortels glimpen ogen, tussen gevallen schors
De duisternis tussen de sterren drukt op je, de val van een verzwaard net
De zinnen versmelten, ze scheuren af.
Wie is de wereld waardig, onverschillig en kal?
Wat is er anders te doen dan terug te keren naar de kleine:
Om het observatorium te vervangen door een microscoop en terug te keren naar ons handelen
poppenhuis
Want als er niets meer over is om af te branden, moet je jezelf erin stoppen.
brand