Vikingarna — Den första gång jag såg dig songtekst en vertaling
De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Den första gång jag såg dig" van Vikingarna.
Songteksten
Den första gång jag såg dig, det var en sommardag
På förmiddan, då solen lyste klar
Och ängens alla blommor av många hundra slag
De stodo bugande i par vid par
Och vinden drog så saktelig, och nere invid stranden
Där smög en bölja kärleksfullt till snäckan uti sanden
Den första gång jag såg dig, det var en sommardag
Den första gång jag tog dig uti handen
Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn
Så bländande som svanen i sin skrud
Då kom det ifrån skogen, från skogens gröna bryn
Liksom ett jubel utav fåglars ljud
Då ljöd en sång från himmelen, så skön som inga flera;
Det var den lilla lärkan grå, så svår att observera
Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn
Så bländande och grann som aldrig mera
Och därför när jag ser dig, om ock i vinterns dag
Då drivan ligger glittrande och kall
Nog hör jag sommarns vindar och lärkans friska slag
Och vågens brus i alla fulla fall
Nog tycker jag ur dunig bädd sig gröna växter draga
Med blåklint och med klöverblad, som älskande behaga
Att sommarsolen skiner på dina anletsdrag
Som rodna och som stråla och betaga
Songtekstvertaling
De eerste keer dat ik je zag, was het een zomerdag.
In de ochtend, toen de zon fel scheen
En alle bloemen van de weide van vele honderden
Ze bogen met z ' n tweeën.
En de wind was zo langzaam, en neer bij de kust
Er sluipt een golf liefdevol naar het slakkenhuis in het zand.
De eerste keer dat ik je zag, was het een zomerdag.
De eerste keer dat ik je uit mijn hand nam
De eerste keer dat ik je zag, glinsterde de zomerhemel.
Zo verblindend als De Zwaan in haar gewaden
Toen kwam het uit het bos, uit de groene wenkbrauwen van het bos
Als een schreeuw uit de geluiden van vogels
Dan was er een lied uit de hemel, zo mooi als niemand anders;
Het was de kleine leeuwerik grijs, zo moeilijk om te observeren
De eerste keer dat ik je zag, glinsterde de zomerhemel.
Zo verblindend en zo dichtbij als altijd
En als ik je zie, zelfs op de dag van de winter
Dan is de rit sprankelend en koud
Genoeg hoor ik de wind van de zomer en de verse slagen van larch
En het geluid van de golf in alle gevallen
Genoeg denk ik uit donzig bed zelf groene planten draga
Met korenbloemen en klaverbladeren.
Dat de zomerzon op jullie gezichten schijnt
Zoals blush en als beam en graze