Tomas Andersson Wij — Långa vägen hem songtekst en vertaling
De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Långa vägen hem" van Tomas Andersson Wij.
Songteksten
Jag kan se er här från översta balkongen
Ni står med röda axlar nere på vår strand
Nu är rummen vita allting doftar nytt här
Så här mycket har vi aldrig haft varann
Det är så högt här
Att jag ser trakten
Som jag kommer från
Husen på Åsen
Och längst där borta
Bredängs vattentorn
Och jag ser Liljeholmens gamla industrier
Ser Högalid som tonar upp och blickar ut
Över Riddarfjärden ända bort till Gärdet
Vår stad, där vår ungdom börja
Och där den tog slut
Den tiden, jag bär den
Här på min kropp
Ett bläck som sakta bleknar
Utan att helt gå bort
Vi tog långa vägen hem
Under broarna där stan tar slut
Längs vattenblänk
Genom vårar som tvekar
Genom somrarna
Som håller mot och blommar sent
Gick du och jag
Jag lär inte bli den stora trygga klippa
Som jag nånstans alltid hoppats på att bli
Men jag har aldrig känt mig
Mindre tom och ensam än här
På balkongen mellan världarna jag levde i
Och ni kommer upp från stranden
Och det skymmer på
Luftballonger, de tusen ljusen
Och himlen som är rosablå
Vi tog långa vägen hem
Under broarna där stan tar slut
Längs vattenblänk
Genom vårar som tvekar
Genom somrarna
Som håller mot och blommar sent
Gick du och jag
Du och jag
Songtekstvertaling
Ik zie je vanaf het balkon.
Je staat met rode schouders op ons strand.
Nu zijn de kamers Wit alles ruikt hier nieuw
We hebben nog nooit zoveel gehad.
Het is hier zo luid.
Dat ik de buurt zie
Waar ik vandaan kom
De huizen op de heuvelrug
En het verst daar.
Bredängs Watertoren
En ik zie Liljeholmens oude industrieën
Ziet er High-Alid uit, dat tilt op en kijkt uit.
Over Riddarfjärden helemaal naar Gärdet
Onze stad, waar onze jeugd begint
En waar het op was.
Die keer draag ik hem.
Mijn lichaam
Een inkt die langzaam vervaagt
Zonder helemaal weg te gaan
We namen de lange weg naar huis.
Onder de bruggen waar de stad eindigt
Langs het water glans
Door de lente die aarzelt
Door de zomers
Dat duurt en bloeit laat
Jij en ik.
Ik zal niet de grote veilige rots zijn
Zoals ik altijd hoopte te zijn
Maar ik heb nooit gevoeld
Minder leeg en eenzaam dan hier.
Op het balkon tussen de werelden waar ik woonde
En je komt van het strand
En het verduistert
Hete luchtballonnen, de duizend kaarsen
En de hemel die roze blauw is
We namen de lange weg naar huis.
Onder de bruggen waar de stad eindigt
Langs het water glans
Door de lente die aarzelt
Door de zomers
Dat duurt en bloeit laat
Jij en ik.
Jij en ik.