Peter Lemarc — Senast jag såg änglarna songtekst en vertaling
De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Senast jag såg änglarna" van Peter Lemarc.
Songteksten
Jag vet inte riktigt var jag ska börja nånstans
Orden försvinner ur min hand
Jag blir till en torrlagd klippa som ännu minns havet
Bloss som magnesiumblixtar ibland
Jag minns att den vintern varit kall som ett lik
Men våren fyllde oss med blod
Vi möttes i korsningen bortom ändhållplatsen
Tummen i luften
Världen var god
Och jag var en kung och du var min drottning
Vår tron var en sovsäck nånstans längs vägen
Som syster och bror under broarna
Men regnet kom, jag tog en tågbiljett
För de sista pengarna
Var det längesen eller alldeles nyss?
Jag minns inte senast jag såg änglarna
Han kalla sig Vito, vi for i hans Folkvagnsbuss
Han gömde sitt gräs i en skokartong
Med sin vandrande pinne i fickan och allting till salu
Han sov i sin buss och vi i en trappuppgång
Han gav oss två råd: «Skratta aldrig åt vägen
Och borsta tänderna morgon och kväll»
Vi skratta och tyckte han tala i tungor och så
Vi var som två barn, som två barn på en bordell
Och han lät så blaserad när han sa att han visste
Att inte en enda människa bryr sig
Och vi svor att aldrig bli cyniker
Men regnet kom, jag tog en tågbiljett
För de sista pengarna
Var det längesen eller alldeles nyss?
Jag minns inte senast jag såg änglarna
Och regnet slog mot perrongtaken
Som om det var sista natten
Innan en lång, lång färd
Jag satt i ett fönster, klarvaken
Och såg mitt tåg komma in, på väg mot en annan värld
Nej, resorna blir aldrig som man planerar dem
Fast man tror man äger varje stund
Och man flyr utan att ha löst ett enda mysterium
Eller dör av törst alldeles invid en brunn
Så ljug aldrig och säg att du sökt mig överallt
Jag vet du kan vägen
Du kan vägen till min dörr
Sanningen ligger som en klump i din hals
Just där lögnerna, just där lögnerna låg förr
Och Vito försvann väl, jag vet inte vart nånstans
Allt som finns kvar är bara aska och myter
Och en våldtagen oskuld vid vägkanten
När regnet kom tog jag en tågbiljett
För de sista pengarna
Var det längesen eller alldeles nyss?
Jag minns inte senast jag såg änglarna
Songtekstvertaling
Ik weet niet waar ik moet beginnen.
De woorden verdwijnen uit mijn hand
Ik verander in een droge rots die zich de zee nog herinnert.
Vuurpijlen zoals magnesiumflitsen soms
Ik herinner me dat de winter zo koud was als een lijk.
Maar de lente vulde ons met bloed.
We ontmoetten elkaar op de kruising voorbij de eindhalte.
Duim in de lucht
De wereld was goed
En ik was een koning en jij was mijn koningin.
Onze troon was een slaapzak ergens onderweg.
Als zus en broer onder de bruggen
Maar de regen kwam, ik nam een treinkaartje
Voor het laatste geld.
Was het lang geleden of nu?
Ik weet niet meer wanneer ik de Engelen voor het laatst zag.
Hij noemde zichzelf Vito, we gingen in zijn busje
Hij verborg zijn wiet in een schoenendoos.
Met zijn wandelstok in zijn zak en alles te koop
Hij sliep in zijn bus en wij in een trappenhuis.
Hij gaf ons twee raad: "lach nooit om de weg
En poets je tanden 's ochtends en' s avonds»
We lachten en dachten dat hij in tongen sprak.
We waren als twee kinderen, als twee kinderen in een bordeel.
En hij klonk zo opgeblazen toen hij zei dat hij wist
Niemand geeft erom.
En we zwoeren nooit cynisch te zijn.
Maar de regen kwam, ik nam een treinkaartje
Voor het laatste geld.
Was het lang geleden of nu?
Ik weet niet meer wanneer ik de Engelen voor het laatst zag.
En de regen raakte de daken van het perron
Alsof het de laatste nacht was.
Voor een lange, lange reis
Ik zat in een raam, klaarwakker.
En zag mijn trein binnenkomen, op weg naar een andere wereld
Nee, De reisjes zullen nooit zijn zoals je ze gepland hebt.
Maar je denkt dat je elk moment bezit.
En je rent weg zonder een mysterie op te lossen
Of sterven van dorst vlak naast een put
Dus lieg nooit en zeg me dat je me overal gezocht hebt.
Ik weet dat je de weg kent.
Je weet de weg naar mijn deur
De waarheid ligt als een brok in je keel.
Precies waar de leugens lagen.
En Vito verdween, Ik weet niet waar
Het enige wat overblijft zijn as en mythes.
En een verkracht Maagd langs de weg
Toen de regen kwam nam ik een treinkaartje
Voor het laatste geld.
Was het lang geleden of nu?
Ik weet niet meer wanneer ik de Engelen voor het laatst zag.