Olle Adolphson — Sängen songtekst en vertaling

De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Sängen" van Olle Adolphson.

Songteksten

En dag, när jag gick ner åt smedjan en sväng
Så kom sme’n ut på gården och ropa:
«Kom hit, får du se på en hopfällbar säng
Som jag just nu har byggt åt min fru
Den här kan man vika på mitten, så här…»
Och så tryckte han till på ett ställe
När jag hjälpt honom upp och han någotsånär
Pustat ut efter chocken och smällen
Tog han sin säng och bar in den till sig
Och så satte han ner den på kammar’n
Praktisk och bra, tänkte jag och sa hej
Han var fiffig och knepig för sju
Han hade en underbar fru
Hon var skön som en huldra och rak som ett träd
Och hon förde sig som en gudinna
Jag tände så hela mitt inre bröts ned
Från den dan då jag först henne såg
Det var som om himlen med blixten mig slog
Och till stoft och till aska mig brände
Var gång jag sedan en flicka mig tog
Tänkte jag ej på annat än henne
Sen gick det fort, på en kvart blev hon min
För en sommar. Åh, Gud, vilken kvinna
Var kväll han gick ut och det smällde i grinden
Steg jag uti kammaren in
Och där gick vi båda i spinn
Åh, vår kärlek stod flammande vallmoblomsröd
Var gång smeden var ute med gänget
På kammaren blåste vi under vår glöd
Och begrep ej att fanken var lös
En afton vid tröskeln det knarrade till
Och det pysslade utanför dörren
Någonting knäppte och sen blev det still
Och sen visste vi ingenting förrän
Något drogs till som man skjuter ett spjäll
Det var någon som röck i ett snöre
Sängen for plötsligt ihop med en smäll
Och jag gjorde ett jättelikt kast
För sent, för vi satt redan fast
In kom smeden och skratta: «Det här var just snyggt
Det gick visst inte helt som ni trodde»
Vi låg inuti sängen som sme’n hade byggt
Det var bara min fot som stack ut
Där låg vi och tryckte och allting var svart
Och vi vred oss som maskar och snodde
Och sen hördes från fönstret förskräckliga skratt
Och där stod hela gänget och glodde
«Vad tycker ni att vi ska ta oss till?
Jag får göra det endaste rätta
Det här ska bli något för folk att berätta»
Sa smeden och bet mig i tån
Och sen bar han ut oss på går'n
Just det! Och där tar historien slut
Sensmoral och såntdär är ju löjligt
Hur det gick sen får ni själv räkna ut
För nåt mera berättar jag ej
Det blir mellan henne och mig

Songtekstvertaling

Op een dag, toen ik naar de Smithy ging voor een beurt
Dus de KMO kwam naar buiten en schreeuwde:
"Kom hier, je zult zien op een vouwbed
Die ik net heb gebouwd voor mijn vrouw.
Deze kan doormidden worden gevouwen, zoals deze. …»
En toen duwde hij naar één plek.
Toen ik hem hielp en hij iets deed
Opgezwollen na de schok en de knal.
Hij nam zijn bed en droeg het naar hem toe.
En toen zette hij het op de camera ' s.
Praktisch en goed, dacht ik en zei hallo
Hij was netjes en lastig voor zeven.
Hij had een geweldige vrouw.
Ze was zo mooi als een huldra en zo recht als een boom
En ze bracht zichzelf als godin.
Ik verlichtte zodat mijn hele interieur kapot was.
Vanaf de dag dat ik haar voor het eerst zag
Het was alsof de hemel met de bliksem mij trof.
En tot stof en as verbrandde ik
Was time I then a girl I take
Ik dacht alleen maar aan haar.
Toen ging het snel, in een kwartier werd ze van mij.
Voor een zomer. Oh, God, wat een vrouw
Elke avond ging hij naar buiten en het sloeg tegen de poort.
Ben ik in de kamer
En daar gingen we allebei in spin
Oh, onze liefde stond vlammende papaverbloem rood
Elke keer als de smid uit was met de bende
Op de kamer bliezen we onder onze gloed
En wist niet dat de ventilator los was
Op een avond bij de drempel kraken ze.
En het werkte buiten de deur
Iets knapte en toen werd het stil.
En toen wisten we niets tot
Er werd iets aangetrokken zoals een demper afschieten.
Er was iemand die een touwtje rookte.
Het bed ging plotseling samen met een knal
En ik maakte een gigantische worp
Te laat, want we zaten al vast.
Hier kwam de smid en lachte: "dit was gewoon leuk
Het ging niet helemaal zoals je dacht.»
We zaten in het bed dat het MKB had gebouwd.
Het was gewoon mijn voet die uitstak
Daar drukten we en alles was zwart.
En we draaiden als wormen en verwrongen
En toen werd er vreselijk gelachen vanuit het raam.
En daar stond de hele bende en keek
"Wat denk je dat we moeten doen?
Ik zal het juiste doen.
Dit is iets wat mensen kunnen vertellen.»
Zei De smid en beet me in m ' n teen.
En toen droeg hij ons naar buiten.
Dat klopt! En daar eindigt het verhaal.
Moreel en dat is belachelijk.
Hoe het ging, dan moet je het zelf uitzoeken.
Voor iets anders zal ik het je niet vertellen.
Het zal tussen haar en mij zijn.