Olle Adolphson — Balladen Om Det Stora Slagsmålet På Tegelbacken songtekst en vertaling
De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Balladen Om Det Stora Slagsmålet På Tegelbacken" van Olle Adolphson.
Songteksten
I januari månad år nittonhundratre
Ett gäng av kungsholmsbusar på marsch man kunde se
Med pavan uti fickan och med lurporna på sne'
De var sura för de aldrig fick va' me'
Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt
Och samma kväll så samlades allt uppå Brunkeberg
Ett saftigt gäng som frusta Klaras öl och must och märg
Det var aldrig tal om kanske när de börja mucka gräl
De var sura för att allting var så fel
Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt
Det dånade om busarna som kom från Gamla Stan
Med åttiåtta söderkisar, grabbar hela dan
Och från Östermalm det tågades med schvung och svaj och spänst
Fast de var sura för de jämt fick gå längst
Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt
Och Tegelbacken tömdes raskt på slödder, böss och skarn
När busarna kom tågandes från alla håll i stan
Där låg den tom och tigande i månens vita ljus
Medan sången steg bland kåkar och bland hus
Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt
De stod vid Tegelbacken, de stod där man mot man
I månens bleka ljus, men ingen vågade sig fram
I fyra timmar hötte de och skrek från varsin gränd
Och sen så vände de på klacken och gick hem
Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt
Men än idag med fasa talar man i Stockholms stad
Om hur busarna på Tegelbacken slogs tre dar å rad
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt
Songtekstvertaling
In de maand Januari negentien
Een stel kungsholmsbusar op Maart kon men zien
Met de pavan in zijn zak en met de SNE'
Ze waren boos omdat ze nooit wat' mij'kregen.
Het waren de jongens van de eik, Het waren de jongens met kleuren
Het waren de jongens die in een helse stemming waren
En met messing knokkels en met stokken en met het bloed rood en heet
Ging naar Tegelbacken om rechts over te slaan
En die avond verzamelde alles zich in Brunkeberg.
Een sappig stel als frusta Klara ' s bier en must en merg
Er was nooit sprake van misschien als ze ruzie beginnen te maken.
Ze waren boos omdat alles zo verkeerd was.
Het waren de jongens van de eik, Het waren de jongens met kleuren
Het waren de jongens die in een helse stemming waren
En met messing knokkels en met stokken en met het bloed rood en heet
Ging naar Tegelbacken om rechts over te slaan
Het klonk over de slechteriken die uit de oude stad kwamen.
Met achtentachtig zuiderlingen, jongens de hele dag
En vanuit Östermalm werd het met Schwung en sway en spring marcheerd.
Maar ze waren boos omdat ze altijd het langste moesten lopen.
Het waren de jongens van de eik, Het waren de jongens met kleuren
Het waren de jongens die in een helse stemming waren
En met messing knokkels en met stokken en met het bloed rood en heet
Ging naar Tegelbacken om rechts over te slaan
En de Brick Hill werd snel geleegd van afval, wapen en skarn.
Toen de schurken uit de hele stad kwamen
Daar lag het lege en stille in het witte licht van de maan.
Terwijl het lied opsteeg tussen sloppenwijken en huizen
Het waren de jongens van de eik, Het waren de jongens met kleuren
Het waren de jongens die in een helse stemming waren
En met messing knokkels en met stokken en met het bloed rood en heet
Ging naar Tegelbacken om rechts over te slaan
Ze stonden op de Brick Hill, ze stonden daar man tot man.
In het licht van de maan, maar niemand durfde te verschijnen
Vier uur lang riepen ze uit elke steeg.
Toen keerden zij op hun hielen en gingen naar huis.
Het waren de jongens van de eik, Het waren de jongens met kleuren
Het waren de jongens die in een helse stemming waren
En met messing knokkels en met stokken en met het bloed rood en heet
Ging naar Tegelbacken om rechts over te slaan
Maar zelfs vandaag met afschuw spreekt men in de stad Stockholm
Over hoe de schurken op de Brick Hill drie dagen achter elkaar vochten.
En met messing knokkels en met stokken en met het bloed rood en heet
Ging naar Tegelbacken om rechts over te slaan