Dan Berglund — Såna som vi... songtekst en vertaling
De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Såna som vi..." van Dan Berglund.
Songteksten
Det svängde om bandet och vi hade skoj
I baren där rann det löven (?)…
Och som i ett brandsegel landade natten
Först i din smilgrop, sen i din koj
Det var på pustervikskällaren det stället
Är rivet för längesen
Och såna som vi kommer aldrig nånsin
Aldrig nånsin att finnas mer
Du kom liksom jag ifrån skimrande år
Med madrasser på golvet och blonmmor i hår
Där Bh: ar brändes där upproren gjordes
För att man tordes för att det går
Åh villken saga det blir att vara din
Även din skugga värmer mitt skin
Och såna som vi kommer aldrig nånsin
Aldrig nånsin att finnas mer
Ur din sångbok sjöng träden, där knoppades allt
Du ville, du trodde, du hoppades allt
Men flodångan tiden (?) det läckade sollet, drev åt de hållet
Där solskivan smalt
Mörklagda stränder gled bort och försvann, trummorna dundrade
Eldarna brann
Och såna som vi kommer aldrig nånsin
Aldrig nånsin att finnas mer
Du svala som skrider på himmelen berätta med osynligt bläck
Om min vän, men säg ej att allting återuppstår, som vår följs
Av sommar, vinter av vår
Kom inte med sånt där kretsloppstrams att allt börjar om
Någon annanstans
För såna som vi kommer aldrig nånsin
Aldrig nånsin att finnas mer
Songtekstvertaling
Het ging over de band en we hadden plezier.
In de bar daar liep het over de bladeren (?)…
En als in een vuurzeil de nacht landde
Eerst in je put, dan in je hut.
Het was in pustervikskällaren die plaats
Lang geleden gescheurd.
En mensen zoals wij zullen nooit ...
Wees er nooit meer.
Je bent net als ik gekomen uit glinsterende jaren.
Met matrassen op de vloer en blond haar
Waar bh ' s werden verbrand waar de opstanden werden gemaakt
Want je hoort het te kunnen.
Oh de villken saga het zal van jou zijn
Zelfs jouw schaduw verwarmt mijn huid
En mensen zoals wij zullen nooit ...
Wees er nooit meer.
Uit je liedboek, zongen de bomen, waar alles begroeid was.
Je wilde, je dacht, je hoopte alles
Maar de rivier stoom tijd (?) de gelekte olie, dreef in de richting
Waar de zonneschijf smal wordt
Donkere stranden glipten weg en verdwenen, de trommels sloegen.
Het vuur brandde.
En mensen zoals wij zullen nooit ...
Wees er nooit meer.
Je slikt die wandeling in de lucht vertel me met onzichtbare inkt
Over mijn vriend, maar zeg niet dat alles herrezen is, zoals de onze gevolgd wordt.
Van de zomer, winter van de lente
Kom niet met het soort Circuits dat het allemaal opnieuw begint.
Ergens anders.
Want mensen zoals wij komen nooit
Wees er nooit meer.