Cornelis Vreeswijk — Jag är fri, jag har sonat songtekst en vertaling
De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Jag är fri, jag har sonat" van Cornelis Vreeswijk.
Songteksten
Jag är fri, jag har sonat mitt gräsliga brott
Som i dråp av en neger bestod
Jag vill glömma den förfärliga tid som förgått
Sen den dag, då polisen mig tog
Intet hat, ingen harm i mitt hjärta jag bär
Fast jag lidit i dagar och år
Jag var ung, jag var fri, jag var full, jag var kär —
Och då vet man hur illa det går
Det har diktats en visa som handlar om mig
När jag gick på Paseo Colón
Det är dock inte sant allt som säges om mig
Och som sjunges uppå grammofon
Men uti Buenos Aries jag borde ej gått
På den illa beryktade krog
Där kreolskan stal hyran jag ut hade fått
Och där negern fördärvad jag slog
I förra veckan när månen så sorgsen en kväll
I mitt fängelse tittade in
Där jag satt på min brits i min ensliga cell
Med en dyster och allvarsam min
Då hörs en klingande röst som uppstämmer en sång
Som den förr hade sjungit för mig
Det var hon på kafét på Paseo Colón
Som var ledsen och ångrade sig
Men den vinden som bar hennes toner till mig
Kom från havet, där friheten är
Och hur ljuvligt än jäntan beklagade sig
Och fast kanske jag ännu var kär
Så sade jag: Fritiof Andersson lurar man nog
Ett par gånger med vin och med sång
Men det sker ej två gånger uppå samma krog
Och uti var hamn blott en gång!
Songtekstvertaling
Ik ben vrij, Ik heb boete gedaan voor mijn vreselijke misdaad.
Zoals in de doodslag van een neger bestond
Ik wil de vreselijke tijd vergeten die voorbij is gegaan.
Sinds de dag dat de politie me meenam
Geen haat, geen wrok in mijn hart draag ik
Al heb ik dagen en jaren geleden.
Ik was jong, vrij, dronken, verliefd. —
En dan weet je hoe erg het gaat.
Er is een show gedicteerd die over mij gaat.
Toen ik naar Paseo Colón ging
Maar dat is niet waar alles wat over mij gezegd wordt.
En dat wordt gezongen op de grammofoon
Maar uti Buenos Rams ik had niet moeten gaan
In de ill notorious Tavern
Waar de Creoolse de huur stal die ik had ontvangen
En daar heeft de neger Het verpest.
Vorige week toen de maan zo verdrietig was op een nacht
In mijn gevangenis keek ik in
Waar ik op mijn bed zat in mijn eenzame cel
Met een sombere en serene blik
Dan zul je een klinkende stem horen die een lied van streek maakt
Zoals het voor mij zong.
Ze was in het café in Paseo Colón.
Die verdrietig was en berouw had.
Maar de wind die haar notities naar mij bracht
Kom van de zee, waar vrijheid is
En hoe lief de meid ook klaagde
En misschien was ik nog steeds verliefd
Dus ik zei: Fritiof Andersson houdt je voor de gek.
Een paar keer met wijn en met zingen
Maar het gebeurt niet twee keer in dezelfde Taverne.
En uti was maar één keer Haven!