Björn Afzelius — Elsinore songtekst en vertaling
De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Elsinore" van Björn Afzelius.
Songteksten
I ett tornrum av sten, bakom galler av järn
Och en tillsluten port av solidaste trå
Med en smärta som gror som en svulst i hans bröst
Står han och sneglar mot Sveriges kust
I dyster begrundan av sin ömkliga lott
Att försmäkta på Elsinore slott
En gång var han lycklig och fri och dansant;
En damernas gunstling, så skön och galant
En prins utan högmod, en välkommen vän
Såväl i palats som dom enklaste hem
Den siste man trott skulle få tyna bort
I tornet på Elsinore slott
Han red ut i världen i ungdomens dar
Och såg med bestörtning hur orätt det var
Att folket gick under av sjukdom och svält
För att härskarnas girighet saknade gräns
Men den insikten borde han nog inte fått
För den förde till Elsinore slott
Han sålde sin boskap, sin mark och sitt slott
Och allt det han tjänade skänkte han bort
Men den som för gåvor vill ofta ha mer
Och när hjälpen tar slut blir den nödställde vred
Så han skördade ont av det goda han sått;
Därför bor han på Elsinore slott
En prins utan pengar bemöts med förakt
Av alla dom andra som tillhör hans klass
En ädling som vågar ta folkets parti
Blir hälsad med kyla och ögon av is
För där ondskan får reda är godhet ett brott;
Så han sändes till Elsinore slott
Så nu lever han här i livslång exil;
Förskjuten av fattig, föraktad av rik
Vågorna glittrar i rött och i guld
När skymningen sänker sej vid Öresund
Han sneglar mot Sverige, han ser inget hopp;
Ingen friges från Elsinore slott
Songtekstvertaling
In een torenkamer van steen, achter ijzeren tralies
En een verzegelde poort van vast hout.
Met een pijn die ontkiemt als een uitbarsting in zijn borst
Kijkt hij naar de kust van Zweden?
In sombere reflectie van zijn armzalige lot.
Om te kwijnen in Kasteel Helsingør
Ooit was hij gelukkig en vrij en danceerbaar.;
Een dames favoriet, zo mooi en galant
Een prins zonder trots, een welkome vriend
Zowel in paleizen en de eenvoudigste huizen
De laatste man dacht dat hij moest wegkwijnen.
In de toren van het kasteel van Helsingør
Hij reed de wereld in in de dagen van de jeugd
En zag met ontzetting hoe verkeerd het was
Dat de mensen stierven van ziekte en honger
Omdat de hebzucht van de heersers niet beperkt was.
Maar ik denk niet dat hij dat inzicht had moeten krijgen.
Voor het naar het kasteel van Helsingør gebracht
Hij verkocht zijn vee, zijn land en zijn kasteel
En wat hij verdiende, gaf hij weg.
Maar degene die voor geschenken vaak meer wil
En als de hulp voorbij is, wordt de benauwde boos.
En hij oogst het slechte van het goede dat hij zaait.;
Daarom woont hij in Kasteel Helsingør.
Een prins zonder geld wordt met minachting behandeld.
Van alle anderen van zijn klasse
Een edelman die de kant van het volk durft te kiezen.
Wordt begroet met koude en ogen van ijs
Want waar het kwaad ontdekt dat goedheid een misdaad is;
Dus werd hij naar Kasteel Helsingør gestuurd.
Dus nu woont hij hier in levenslange ballingschap;
Ontheemd door de armen, veracht door de rijken
De golven fonkelen in rood en in goud
Als de schemering afdaalt sej bij Öresund
Hij kijkt naar Zweden, hij ziet geen hoop;
Niemand wordt vrijgelaten uit het kasteel van Helsingør.