Staffan Hellstrand — Romeo i Stocksund songtekst en vertaling
De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Romeo i Stocksund" van Staffan Hellstrand.
Songteksten
Fönstret är öppet, man kan höra alla beats
Det är så det är tänkt att dom ska hitta hit
Därute är det vinter, härinne tar den slut
Ändå sitter hon i fönstret och bara tittar ut
Tomteblossen vandrar ifrån mun till mun
Hon twistar den där spliffen, hennes ögon blir en brunn
Som vill möta det där vackra, det oväntade vilda
Och dom där svarta svarta ögonen som är så obegripligt milda
Här kommer gänget ifrån Flempan, alla stjärnorna från Söder
Dom har tagit Roslagsbanan upp till ofattbara höjder
Varje gatsten, varje träd, varje infart, varje vinthund
Skriker: Stick tillbaka, ni hör inte hemma i Stocksund
Dom möttes i stan, dom kom och dansade på lava
Dom måste känna det igen, dom måste ha det där tillbaka
Hon och han i kylan den där vintern i det svarta
Och gatljusen som blinkar på den tysta tomma plattan
Stockholm sjöng…
Nu öppnar hon dörren till den vackra vita villan
Hon drar honom i armen det finns ingen tid att spilla
Han säger: Abow, här skulle hela släkten kunna bo
Hon drar upp honom till sitt rum och hon skiter i vad folk tror
Nästa morgon så flyger dom till Kungsan och vandrar
Inga hus, inga människor, inga skuggor, inga andra
Men två bleka gråa ögon råkar se dom under linden
När dom kysser sönder varandra i den kalla vintervinden
Och Stockholm sjunger
Jag hörde det på radion
Hennes lillebrorsa skriker: Jävla blåsta negerhora
Hennes mamma viskar: Älskling skillnaderna blir för stora
Hennes pappa håller föredrag om skilda kulturer
Ni är som olika arter, älskling — se bara på djuren
Det är kris i släkten — att den flickan bara vågar
Men nu ska hon till collage — pappa drar i alla trådar
Hon ska bli all white suburbian, där dom vet hur man gör
För att hålla allting på plats från det man föds till man dör
Stockholm sjunger, Stockholm sjunger.
Fyra ögon blinkar upp mot stjärnorna på himlen
Dom vet att det som brinner är större än det som inte brinner
Dom känner pulsarna bulta tvärs igenom denna stan
Och att hela Stockholm sjunger sådär jävla underbart
April, april — häggen står i tidig blom
Hon sitter på plats 50 men plats 51 är tom
Han står på Stockholm Syd, plötsligt hör han rälsen sjunga
Han ser henne i fönstret och vet att tåg blev gjorda för dom unga
Stockholm sjunger, Stockholm sjunger, jag hörde det på radion farväl, farväl
Songtekstvertaling
Het raam is open, je kunt alle beats horen
Zo moeten ze hier komen.
Buiten is het winter, hier is het voorbij.
Toch zit ze in het raam en kijkt naar buiten.
De sterretjes lopen van mond tot mond.
Ze draait die splinter, haar ogen worden een put
Wie wil die mooie, onverwachte wilde ontmoeten?
En die zwarte zwarte ogen die zo onbegrijpelijk zachtaardig zijn.
Hier komt de bende van Flempan, alle sterren uit het zuiden
Ze hebben Roslagsbanan naar onvoorstelbare hoogten gebracht.
Elke kasseisteen, elke boom, elke ingang, elke hazewindhond
Ga terug, Je hoort niet in Stocksund.
Ze ontmoetten elkaar in de stad, Ze kwamen dansen op lava
Ze moeten het weer voelen, ze moeten het terug hebben.
Zij en hij in de kou die winter in het zwart
En de straatlichten knipperen op de Stille lege plaat
Stockholm zong…
Nu opent ze de deur naar de mooie witte villa.
Ze trekt hem bij de arm er is geen tijd om te morsen
Hij zegt: Abow, hier kan de hele familie wonen
Ze trekt hem naar haar kamer en het kan haar niet schelen wat mensen denken.
De volgende ochtend vliegen ze naar Kungsan en dwalen
Geen huizen, geen mensen, geen schaduwen, geen anderen.
Maar twee bleke grijze ogen zien ze toevallig onder linden.
Als ze elkaar kussen in de koude winterwind
En Stockholm zingt
Ik hoorde het op de radio.
Haar kleine broertje schreeuwt: klote negerhora
Haar moeder fluistert: lieverd de verschillen worden te groot
Haar vader praat over verschillende culturen.
Je bent net een andere soort, schat. kijk naar de dieren.
Er is een crisis in de familie-dat het meisje gewoon durft
Maar nu gaat ze naar de universiteit.
Ze zal helemaal blank zijn, waar ze weten hoe ze het moeten doen.
Om alles op zijn plaats te houden van geboorte tot dood.
Stockholm zingt, Stockholm zingt.
Vier ogen flitsen op naar de sterren in de lucht
Ze weten dat wat brandt groter is dan wat niet brandt.
Ze voelen de stuiptrekkingen in deze stad.
En dat heel Stockholm zo verdomd prachtig zingt
April, april-de vogelkersen is in vroege bloei
Ze is in positie 50, maar positie 51 is leeg.
Hij staat op Stockholm Zuid, plotseling hoort hij de rails zingen
Hij ziet haar in het raam en weet dat er treinen zijn gemaakt voor de jongeren.
Stockholm zingt, Stockholm zingt, Ik hoorde het op de radio vaarwel, vaarwel