Peter Lemarc — Morgonens nåd songtekst en vertaling
De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Morgonens nåd" van Peter Lemarc.
Songteksten
Lyssna nu, Mona älskling
Bara lyssna på mej nu, jag ber
Du behöver inte gråta vid midnatt
Du behöver inte gråta mer
Du vet jag aldrig kunnat konversera
Prata skit finns det gott om folk som kan
Öppna fönstret, släpp in lite nattluft
Så du kan andas lite grand
Natten är obarmhärtig, jag vet
Det är bara så som natten är
Du ska inte oroa dej för det
Så lyssna
Snart silas ljuset stilla in
Och gryningen blir bara din och min
Låt natten gå och du ska få morgonens nåd
Minns du när vi for igenom mörkret
Tåghjulen som slog i sitt spår
Vi behövde inte prata, bara andas
Som när ett sår möter ett sår
Sen stod vi plötsligt stilla mitt på spåret
En andalusisk sol steg så blek
Järnvägsungar tryckte sina näsor
Mot vårt fönster, pekade och skrek
Mona, du skrattade som ett barn
Du var så bra som bara du kan vara
Det är lika svårt att motstå det än i dag
Säg, minns du?
Snart silas ljuset stilla in…
Ingenting, Mona älskling
Det är bara kniven som vrids om
Det finns några droppar kvar i flaskan
Säg till om du behöver dom
Natten är obarmhärtig, jag vet
Det är bara så som natten är
Du ska inte oroa dej för det
Så lyssna
Snart silas ljuset stilla in…
Songtekstvertaling
Luister, Mona, schat.
Luister nu naar me, Ik bid
Je hoeft niet te huilen om middernacht.
Je hoeft niet meer te huilen.
Je weet dat ik nooit in staat ben geweest om te praten.
Er zijn genoeg mensen die dat kunnen.
Doe het raam open, laat wat nachtlucht binnen.
Zodat je een beetje kunt ademen
De nacht is genadeloos, ik weet het.
Het is gewoon de manier waarop de nacht is
Maak je geen zorgen.
Dus luister.
Binnenkort is silas light er nog.
En Dageraad zal alleen van jou en mij zijn
Laat de nacht gaan en je zult de genade van de ochtend ontvangen
Weet je nog dat we door de duisternis gingen?
De treinwielen die zijn spoor raken
We hoefden niet te praten, gewoon ademen.
Zoals wanneer een wond een wond tegenkomt
Toen stonden we opeens stil in het midden van het pad.
Een Andalusische zon was zo bleek
Spoorwegjongens duwden hun neus.
Naar ons raam gericht en schreeuwend.
Mona, je lachte als een kind.
Je was zo goed als alleen jij kon zijn
Het is net zo moeilijk om het tot op de dag van vandaag te weerstaan.
Weet Je Nog?
Binnenkort is silas light er nog.…
Niets, Mona Schat.
Het is gewoon het mes dat draait
Er zitten nog een paar druppels in de fles.
Laat het me weten als je ze nodig hebt.
De nacht is genadeloos, ik weet het.
Het is gewoon de manier waarop de nacht is
Maak je geen zorgen.
Dus luister.
Binnenkort is silas light er nog.…