Ola Magnell — lucifer songtekst en vertaling
De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "lucifer" van Ola Magnell.
Songteksten
Det klämtar till i drömmen
Och det klappar på min port
Jag far upp, mina dimmor är kompakta
Jag hör ekot av mitt vrål
Mitt hjärta bultar hårt och fort
Men min klocka tickar alldeles för sakta
Och det tiltar vilt och spränger
Efter nattens bombangrepp
Och jag nojar mej med bilderna från festen
Ena stunden är det nästan
Som man fått en lidnersk knäpp
Andra stunden kommer Belsebub, den besten
Och min fönsterruta skallrar
Av ett ständigt motordån
Är det bombplan, det låter så på brummet
Sista taggen gör en looping
Glöden landar mitt på tån
Planet störtar mot en vägg i vardagsrummet
Och ridån går ner för paus
Under bifall från en hop
Som bär med sej smärtan ut ur fadershuset
Just när allting börjat flyta
Drar dom ner dej i sin grop
Innan du har hunnit vänja dej vid ljuset
Och demonen i min mara
Som jag gnytt och ylat mot
Står och lurar bakom dörren i tamburen
Han finge gärna leva
Som en lycklig idiot
I naturen som dom andra vilda djuren
Han har lärt mej att gå undan
Och att känna självförakt
För att jag var feg trots goda föresatser
Han har lärt mej att förneka
Den jag är och det jag sagt
Och att droga ner mej mot smärtor och strapatser
Och en stjärna börjar blekna
Nästa dag har börjat gry
En av dessa dagar som jag får försaka
Ändå vill jag inte smita
Ändå vill jag inte fly
Om jag inte vet att jag kan fly tillbaka
För det är väl här det händer
Det är här jag har mitt liv
Sörgårn brann för längesen och tyst är tuppen
Och det är här jag måste
Bli mej själv och så förbli
Om jag så ska falla ner och dö på kuppen
Songtekstvertaling
Het luidt in de droom
En het klapt op mijn poort
Ik word vader, mijn mist is compact
Ik hoor de echo van mijn gebrul
Mijn hart bonst hard en snel
Maar mijn horloge tikt veel te langzaam.
En hij beweegt zich hevig en schiet.
Na de bombardementen
En ik knoei niet met de foto ' s van het feest.
Het ene moment is het bijna
Als een Lidner noot
Het tweede uur komt Belshebub, het beest
En mijn raampaneel rammelt
Van een lening met constante Motor
Is het bomber, het klinkt zo op de brummet
Laatste tag met een looping
De gloed landt in het midden van de teen
Het vliegtuig valt tegen een muur in de woonkamer.
En het gordijn gaat naar beneden voor een pauze
Onder lof van een menigte
De pijn uit het Huis van de vader dragen
Net toen alles begon te stromen.
Sleuren ze je in hun kuil?
Voordat je gewend raakt aan het licht
En de demon in mijn mara
Dat ik huilde en huilde naar
Staan en loeren achter de deur in de Tamboer
Hij was blij om te leven.
Als een gelukkige idioot.
In de natuur net als de andere wilde dieren
Hij leerde me weg te lopen.
En om zelfhaat te voelen
Omdat ik een lafaard was ondanks goede bedoelingen.
Hij leerde me te ontkennen
Wie ik ben en wat ik zei
En me te verdoven tegen pijn en ontberingen
En een ster begint te vervagen
De volgende dag is begonnen met grinniken
Een dezer dagen mag ik het opgeven.
Toch wil ik niet weglopen.
Maar Ik wil niet ontsnappen.
Tenzij ik weet dat ik terug kan ontsnappen.
Want hier gebeurt het toch?
Hier heb ik mijn leven.
Sörgårn is lang geleden verbrand en stil is de Haan
En dit is waar ik moet
Word mezelf en blijf zo
Als ik ga vallen en sterven door de coup