Nationalteatern — Våld på öppen gata songtekst en vertaling
De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Våld på öppen gata" van Nationalteatern.
Songteksten
Dom sa att jag slog, att jag slog och slog och slog
Dom sa att jag sparka' mot huvet' på nån som dog
Jag minns ingenting, men jag tror det var lördag kväll
Jag minns ingenting när jag vakna' upp i en cell
Igår var det fredag, då var det som vanligt fest
Sen var det lördag på krogen och jag söp som en häst
Det var en tjej på gång, men det gick som det brukar gå
Hon blev sné och stack när jag blev så full att jag knappast kunde stå
Och plötsligt, jag bara sjönk i ett bottenlöst hål
Det var svart och svindlande ensamt och luktade stål
Jag hörde kraset av glas som i en dröm
Det var nån som skrek men vad hände sen på gatan har jag glömt
Dom sa att jag slog, att jag slog och slog och slog
Dom sa att jag sparka' mot huvet' på nån som dog
Jag minns ingenting, men jag tror det var lördag kväll
Jag minns ingenting när jag vakna' upp i en cell
Min kompis han sa att jag blev som ett fångat djur
Som hugger mot allt bakom gallret i sin bur
Att jag slogs mot hela världen för mitt liv
Att jag bara sprang ut och hoppade på nån som gick förbi
Nu sitter jag här och tänker hit och dit
Hur kan det va att man fyller sig så med sprit?
Och livet kan va som en måndag utan slut
Man sitter i fällan, går runt i en hjul och hittar inte ut
Men nu har jag satt min sista rova i ån
Och en mördare får väl sota några år
Så nu kan jag bekänna en dröm om en annan planet
Där ingen är kung och där jag är något värd i största blygsamhet
Dom sa att jag slog, att jag slog och slog och slog
Dom sa att jag sparka' mot huvet' på nån som dog
Jag minns ingenting, men jag tror det var lördag kväll
Jag minns ingenting när jag vakna' upp i en cell
Songtekstvertaling
Ze zeiden dat ik sloeg, sloeg en sloeg.
Ze zeiden dat ik tegen het hoofd schopte van iemand die stierf.
Ik herinner me niets, maar ik denk dat het zaterdagavond was.
Ik herinner me niets als ik wakker word in een cel.
Gisteren was het vrijdag, toen was het zoals gewoonlijk feest.
Toen was het zaterdag in de taverne en ik dronk als een paard.
Er was een meisje aan de gang, maar het ging zoals het gewoonlijk gaat.
Ze werd sné en vertrok toen ik zo dronken werd dat ik bijna niet meer kon staan.
En plotseling zonk ik in een bodemloos gat.
Het was Zwart en verbijsterend eenzaam en rook naar staal.
Ik hoorde het glas knarsen alsof het in een droom was.
Er schreeuwde iemand, maar wat er op straat gebeurde, was ik vergeten.
Ze zeiden dat ik sloeg, sloeg en sloeg.
Ze zeiden dat ik tegen het hoofd schopte van iemand die stierf.
Ik herinner me niets, maar ik denk dat het zaterdagavond was.
Ik herinner me niets als ik wakker word in een cel.
Mijn vriend zei dat ik als een gevangen dier werd.
Alles achter de tralies steken in zijn kooi
Dat ik de hele wereld vocht voor mijn leven.
Dat ik naar buiten rende en op iemand sprong die voorbij kwam.
Nu zit ik hier te denken, hier en daar.
Hoe kan het dat je jezelf zo vult met drank?
En het leven kan zijn als een maandag zonder einde
De mens zit in de val, loopt rond in een wiel en komt er niet achter
Maar nu heb ik mijn laatste raap in de rivier gelegd.
En een moordenaar zal voor een paar jaar betalen.
Dus nu kan ik een droom bekennen over een andere planeet.
Waar niemand koning is en waar ik de grootste bescheidenheid waardig ben
Ze zeiden dat ik sloeg, sloeg en sloeg.
Ze zeiden dat ik tegen het hoofd schopte van iemand die stierf.
Ik herinner me niets, maar ik denk dat het zaterdagavond was.
Ik herinner me niets als ik wakker word in een cel.