Björn Afzelius — Kampen kräver många år songtekst en vertaling
De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Kampen kräver många år" van Björn Afzelius.
Songteksten
Så många år av ensamhet, fast omgiven av vänner
Så många år av kyla, fast solen värmde på
Så många månader av svält, fast ladorna var fyllda
Så många nätter utan sömn
Fast hela tiden i en dröm
Så många plågor i en kropp som alltid varit stark
Så märkt av det förflutna när verkligheten stiger fram
Så stympad av förljugenheten som levat med en hela ens liv
Som främjat det bestående och det som leder bakåt
Som prisat hur man slår sig fram
I egenskap av ensamvarg
Som präntats in från första stund som den säkraste väg att gå
Men om man förenas i striden
Och slåss för framtiden
Så viker snart ens modlöshet
Inför insikten om vad vi kan förmå
Med hjälp av vår samlade kraft
Nu faller regnet sakta ner, det blänker på mina fönster
Och genom skimret kan jag se en spegelbild där utanför
Ett ansikte i gemenskapen med dom han mest behöver
Som vet sin härkomst och sit mål
Och att kampen kräver många år
Att jämna varje tänkbar väg för dom som en gång får ta vid
För dom som en gång får ta vid, för dom som en gång får ta vid
Songtekstvertaling
Zoveel jaren van eenzaamheid, stevig omringd door vrienden
Zo veel jaren van koude, hoewel de zon warmde op
Zoveel maanden van honger, hoewel de schuren gevuld waren.
Zoveel nachten zonder slaap
De hele tijd vast in een droom
Zo veel kwalen in een lichaam die altijd al sterk zijn geweest
Zo getekend door het verleden als de realiteit tevoorschijn komt
Zo verminkt door de valsheid die je hele leven bij je had.
Degene die de geduldigen en de achterblijvers (in het leven) heeft bevorderd.
Die prees hoe ze zichzelf vooruit konden slaan.
Als een eenling
Vanaf het eerste moment gearchiveerd als de veiligste route om te gaan
Maar als je je verenigt in de strijd
En vechten voor de toekomst
Zo snel zal je ontmoediging verdwijnen
Onder ogen zien wat we kunnen brengen
Met behulp van onze collectieve kracht
Nu valt de regen langzaam naar beneden, het glinstert op mijn ramen
En door de glinstering zie ik een spiegelbeeld buiten
Een gezicht in de Gemeenschap met degene die hij het meest nodig heeft
Wie kent hun afdaling en zit doelen
En dat de strijd vele jaren vergt
Om elk mogelijk pad te effenen voor degenen die ooit moeten nemen
Voor degenen die eens mogen aanraken, voor degenen die eens mogen aanraken