Afasi & Filthy — Magnolian songtekst en vertaling
De pagina bevat de songtekst en de Nederlandse vertaling voor het nummer "Magnolian" van Afasi & Filthy.
Songteksten
Chorus: i slutet av eftermiddan när maten nästan var klar
Så stod han där och bara samla sina sinnen
Som om resten av dan inte var värt nåt att ha
Om han inte fick andas in av vinden
Och dom andra dom lät honom va
Det var nog lika så bra för han stod med tankarna i himlen
Och där kunde han stå och stirra sejblind på
Magnolian på andra sidan grinden
Tidigare var dom grannar som kom med matkassar
På väg hem ifrån jobbet möttes på gatan stanna och prata
Dom bodde gårdarna brevid varann
Och lät ungarna springa där emellan, alltid nån som hade tid med dom
Dom hade flyttat in ungefär vid samma tid
Sagt nåt i stil med lycka till och hjälpt varandra packa in
Grannsämjan dom emellan hade landsgränser mellan sej
Men icke desto mindre var dom samstämda
Men dom blev bemötta på olika sätt
Den ena med vördnad den andra med skepsis trot eller ej
Märkligt hur närliggande områden skiljer sej
Fina formuleringar kompletterar det bilden säger
Chorus: i slutet av eftermiddan när maten nästan var klar
Så stod han där och bara samla sina sinnen
Som om resten av dan inte var värt nåt att ha
Om han inte fick andas in av vinden
Och dom andra dom lät honom va
Det var nog lika så bra för han stod med tankarna i himlen
Och där kunde han stå och stirra sej blind på
Magnolian på andra sidan grinden
Här möttes kåkar ifrån 1800-talet med
Dom yngre lite fattigare och så var det med de
Tblev dom oroliga för ungdomarnas framfart
Var det för kaosartat skulle allt bara bli pannkaka?
Han var av en annan uppfattning och kände sej maktlös
Och rös när han tänkte på att
Det kändes lite grövre än att dom bara spelade ett spratt
När dom delade upp allt och placerade i fack
Där bodde mest grannar mot brott, mest pensionärer
Som kände marken är vår vi stannar och slåss för allt i världen
Det här är vårt det där är ert när allt kommer omkring
Får vi se hur svårt det är att förstå när det kommer en grind
Chorus: i slutet av eftermiddan när maten nästan var klar
Så stod han där och bara samla sina sinnen
Som om resten av dan inte var värt nåt att ha
Om han inte fick andas in av vinden
Och dom andra dom lät honom va
Det var nog lika så bra för han stod med tankarna i himlen
Och där kunde han stå och stirra sej blind på
Magnolian på andra sidan grinden
Det var gesten som han satte sej emot
Att han blev behandlad som en liten stackars idiot
En som inte hade nånting där att göra
Skulle inte springa som han ville och komma där och störa
Ett litet problem i bland många
Många med honom såg det bortom horisonten som en del i det långa
Hur det skiljer sej och hur man skiljer av
Och låter relationenerna gräva sin egen grav
Det var en sktisak det visste han
Men med en bitter smak blev det en principsak
Och så kom den dagen, grinden vid magnoliaträdet
Från och med nu så fick han bara känna doften av det
Chorus: i slutet av eftermiddan när maten nästan var klar
Så stod han där och bara samla sina sinnen
Som om resten av dan inte var värt nåt att ha
Om han inte fick andas in av vinden
Och dom andra dom lät honom va
Det var nog lika så bra för han stod med tankarna i himlen
Och där kunde han stå och stirra sej blind på
Magnolian på andra sidan grinden
Songtekstvertaling
Refrein: aan het eind van de middag toen het eten bijna klaar was
Dus hij stond daar en verzamelde zijn zinnen
Alsof de rest van de dag niets waard was om te hebben.
Als hij niet mocht inademen door de wind
En de anderen lieten hem gaan.
Het was waarschijnlijk net zo goed omdat hij stond met zijn gedachten in de hemel
En daar kon hij staan en blind staren naar
Magnolia over de poort
Voorheen waren ze buren met boodschappentassen.
Op weg naar huis van het werk ontmoette ik op straat stop en praat
Ze woonden naast elkaar.
En laat de kinderen er tussenin lopen, altijd iemand die tijd voor ze had.
Ze waren rond dezelfde tijd ingetrokken.
Zei iets als geluk en hielp elkaar inpakken.
De buurt waar ze grenzen hadden tussen sej
Maar toch werden ze verzoend.
Maar ze werden anders behandeld.
De een met eerbied de ander met scepsis of niet
Vreemd hoe dicht bij elkaar gelegen gebieden verschillen
Fijne formuleringen vullen aan wat er op de foto staat.
Refrein: aan het eind van de middag toen het eten bijna klaar was
Dus hij stond daar en verzamelde zijn zinnen
Alsof de rest van de dag niets waard was om te hebben.
Als hij niet mocht inademen door de wind
En de anderen lieten hem gaan.
Het was waarschijnlijk net zo goed omdat hij stond met zijn gedachten in de hemel
En daar kon hij staan en zich blind staren naar
Magnolia over de poort
Hier ontmoette full House uit de jaren 1800 met
Ze zijn jonger en armer en zo was het met hen.
Zij maakten zich zorgen over de vooruitgang van de jongeren.
Was het omdat chaos alles gewoon pannenkoek zou maken?
Hij was van een andere mening en voelde zich machteloos.
En huiverig als hij daar over nadacht.
Het voelde een beetje ruiger dan dat ze gewoon een grap uitdenkten.
Als ze alles opsplitsen en in compartimenten stoppen
Er leefden de meeste buren tegen de misdaad, de meeste gepensioneerden
Wie wist dat de grond van ons is we blijven en vechten voor alles in de wereld
Dit is van ons, dat is toch van jou.
Laten we eens kijken hoe moeilijk het is om te begrijpen wanneer er een poort komt
Refrein: aan het eind van de middag toen het eten bijna klaar was
Dus hij stond daar en verzamelde zijn zinnen
Alsof de rest van de dag niets waard was om te hebben.
Als hij niet mocht inademen door de wind
En de anderen lieten hem gaan.
Het was waarschijnlijk net zo goed omdat hij stond met zijn gedachten in de hemel
En daar kon hij staan en zich blind staren naar
Magnolia over de poort
Het was het gebaar waar hij tegen was.
Dat hij werd behandeld als een kleine arme idioot.
Iemand die daar niets te doen had.
Zou niet rennen zoals hij wilde en daar komen en zich ermee bemoeien
Een klein probleem in veel
Velen met hem zagen het achter de horizon als een deel van de lange
Hoe het zich scheidt en hoe te onderscheiden van
En laat de relaties hun eigen graf graven
Het was een klote ding dat hij wist.
Maar met een bittere smaak werd het een principekwestie.
En zo kwam die dag, de poort bij de magnolia boom
Van nu af aan moest hij het gewoon ruiken.
Refrein: aan het eind van de middag toen het eten bijna klaar was
Dus hij stond daar en verzamelde zijn zinnen
Alsof de rest van de dag niets waard was om te hebben.
Als hij niet mocht inademen door de wind
En de anderen lieten hem gaan.
Het was waarschijnlijk net zo goed omdat hij stond met zijn gedachten in de hemel
En daar kon hij staan en zich blind staren naar
Magnolia over de poort